Prenumerera

Champagneordlista

Av den 5 april, 2017 i Övrigt | Inga kommentarer

Dela på Google+Dela på FacebookDela på Twitter

Solera, Chef de Cave, NV, clos, lieu-dit – alla dessa ord som ingen förklarar. Misströsta inte. Här är förklaringarna.

Andra jäsningen Jäsning på flaska för att bilda kolsyra. För att starta jäsningen tillsätts socker och jäst, liqueur de tirage, vid buteljeringen.

Assemblage Blandningen av antingen olika druvsorter eller olika basviner.

Autolys Kemiska reaktioner orsakade av nedbrytning av jästceller genom en enzymatisk process. Inträffar när ett vin lämnas i kontakt med bottensatsen under en lång tidsperiod, i champagnes fall under andra jäsningen på flaska. Autolysen kan tillföra en annan smakkomplexitet än flasklagring efter degorgeringen.

Barrique Den vanligaste storleken på träfat, nästan alltid av ek. Historiskt är faten i Champagne faten  205 liter stora men i dag använder många producenter gamla 228-liters fat som köpts från Bourgogne.

Bâtonnage Omröring av bottensatsen i första hand för viner som lagras på fat, men görs i vissa fall också i ståltankar. Idén kommer från Bourgogne men är till viss del kontroversiell i Champagne, speciellt bland terroir-odlare. Syftet är att ge en fylligare smak.

Blanc de blancs Champagne gjord på gröna druvor, i första hand chardonnay.

Blanc de noirs Champagne gjord blåa druvor, i första hand pinot noir och/eller pinot meunier.

Chef de Cave Den person som är ytterst ansvarig för vinframställningen.

Clos En historisk term för en vingård som är omgiven av stenmurar, även vanligt förekommande i Bourgogne. Det finns ett flertal prestigechampagner med druvor från specifika clos, exempelvis Krugs Clos du Mesnil.

Coeur de Cuvée Druvsaften som fås ut från den första pressningen, dvs. de 2 050 första litrarna från en 4 000-kilos press. Har en renare smak än druvsaften från andra pressningen som är lite kärvare beroende på större kontakt med skal och kärnor.

Coopérative de manipulation Champagne som producerats av ett kooperativ, betecknas CM.

Cuvée I allmänhet betyder cuvée blandning, men är också en förkortning av Coeur de Cuvée (se ovan).

Degorgering Processen för att avlägsna jästsediment efter jäsning och åldrande på flaska. Halsen på den uppochnedvända flaskan fryses varpå jästfällningen avlägsnas och dosage (se nedan) tillsätts.

Dosage Tillsatts vid degorgeringen för att dels reglera hur söt champagnen skall vara, dels för att fylla upp flaskan på grund av sedimentet som avlägsnats. Dosagen kan antingen vara en liqueur d’expédition, vilket är en lösning av sockerrör eller sockerbetor och vin, eller MCR, koncentrerad druvmust. Sockerhalten mäts i gram per liter och klassificeras som Extra Brut, Brut, Extra Dry, Demi-Sec, etc). I allmänhet är dosagen 9-12 gram per liter.

Flaskstorlekar

I allmänhet anses magnum vara den optimala lagringsstorleken beroende på fördelningen av mängden vätska och luft. Därför kallas en standardflaska ibland för halvmagnum av champagnenördar.

Grand Cru Byar som klassificerats till 100% enligt den numera avskaffade Échelle des crus-klassificeringen. Det finns 17 grand cru byar i Champagne: AvizeAÿ, Beaumont-sur-Vesle, Bouzy, Chouilly, Cramant, Louvois, Mailly, Le Mesnil, Oger, Oiry, Puisieulx, Sillery, Tours, Verzenay och Verzy. För att få märka ett vin som grand cru måste alla druvor hämtas från grand cru-byar. Det finns inga grand cru-byar där pinot meuiner odlas.

Kylstabilisering Avsiktlig kylning innan buteljering i syfte att undvika vinstensfällning. Vinsten bildas när ett vin utsätts för kyla då vinets syra och kalcium bildar ett smaklöst salt.

Lieu-Dit Del, parcel, av en vingård. Lieu-dit-champagner är således champagner gjorda på druvor från en och samma lieu-dit. Det uppskattas att det finns över 84.000 olika lieux-dits i Champagne.

Malolaktisk jäsning Omvandling av skarp äppelsyra till mjukare, krämigare mjölksyra. Används i Champagne för att dämpa hög syra, i första hand för årgångslös champagne menad för direktkonsumtion.

Millésime Årgångschampagne där alla druvor kommer från ett och samma år, i allmänhet ämnad för lagring. Årgångschampagne måste ligga minst tre år på jästfällningen innan degorgering.

Monocru En champagne gjord av druvor som odlats i ett enda by.

Négociant En champagneproducent som använder druvor som köps från andra odlare. En négociant kan äga vingårdar men de gör inte vin som uteslutande är från sina egna vingårdar. Viner av en négociant är märkta NM eller Négociant-Manipulant.

Non-Dosé En champagne utan socker i dosagen. Även kallad Brut Zero, Brut Nature eller Zero Dosage.

Non-Vintage champagne Årgångslös champagne som blandas på basviner från olika år för att i allmänhet smaka samma år efter år. Oftast en producents enklaste champagne och den som produceras i störst upplaga. Det finns även prestigechampagne som är årgångslös, exempelvis Grand Siècle. Förkortas ofta till NV.

Premier Cru Byar som klassificerats mellan 90-99% enligt den numera avskaffade Échelle des crus-klassificeringen.

Prestigechampagne Även cuvée prestige eller tête de cuvée. En producents mest påkostade champagne ofta med druvmust från gamla stockar, endast must från första pressningen, låg dosage och hyfsat lång tid på jästfällningen. Välkända prestigecuvéer inkluderar Louis Roederers Cristal, Pol Rogers Sir Winston Churchill och Taittingers Comtes de Champagne och Moët & Chandons Dom Pérignon. Prislappen startar i allmänhet på 1 000:-.

Récoltant-Coopérateur En producent som odlar druvor, låter ett lokalt kooperativ sköta vinifieringen och sedan säljer dem under egen etikett. Markeras som RC på etiketten.

Récoltant-Manipulant En producent som odlar druvor och gör champagne uteslutande från sina egna vinstockar, även om en RM får öka sin produktion av druvor med köp av upp till fem procent av sin skörd.

Remuage Rotation och tippning av flaskor i syfte att få ned jästfällningen i flaskhalsen. Görs numera oftast av maskiner.

Reservvin Äldre stilla viner från tidigare årgångar som används för blandning av årgångslös champagne. Kan lagras separat med avseende på druvtyp, by, vingård etc.

Société de récoltants Champagne som producerats gemensamt av en mindre grupp odlare.

Solera Reservvin som ej lagras separat utan där blandningen fylls på med nya årgångar.

Terroir Karaktär av en viss växtplats, med hänsyn till inverkan av faktorer som jordmån, mikroklimat, lutning och vädersträcksläge.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *